lite att tänka på vid val och köp av kök

Som alternativ till den öppna elden finns en hel skog av friluftskök att välja bland. Dyra och mindre dyra, enbränslekök och flerbränslekök, lättanvända och svårskötta, högeffektiva och en del ”slöare” varianter. Vad man skall använda det till, var, och vad det får kosta är de avgörande valen man står inför. Vi har inte det allra enklaste (då menas t.ex. fastbränslekök) och inte heller det allra mest avancerade (men nästan).

Brännare på ett gaskök, alldeles intill Vikskvarn!

När det gäller bränsle kan man kort och kanske lite väl generaliserande säga så här:

  • Gas är smidigt och rent
  • Bensin låter en del & brinner bra
  • Diesel och fotogen brinner men skitar ner
  • t-röd är lite slött och inte så gott

Energiinnehåll
Teoretiskt har gas (butan, propan) det högsta energiinnehållet (runt 11.000 kcal/kg ) tätt följt av ren bensin, fotogen & diesel (runt 10.000 kcal/kg ). T-sprit & dyl har betydligt lägre värden (ca 6.300 kcal/kg ), och fasta bränslen ännu lägre. Man kan dock bränna hur mycket kcal som helst om man ”eldar för kråkorna” och din ”bränsleekonomi” blir betydligt bättre om du använder t.ex. vindskydd & lock!

Bensinkök
Bensin är mycket effektivt, även på hög höjd och under låga temperaturer, och det finns att få tag på nästan överallt. Bensin måste, innan bruk, sättas under tryck och värmas, vilket kräver viss träning och ”förarbetet” kan medföra en del sot och lukt, bensin är det mest lättantändliga av flytbränslena och kräver även av den anledningen träning men också en rejäl dos försiktighet. Den bästa förbränningen och den högsta effekten uppnår man med ren bensin. Näst bäst är s.k. alkylatbensin, grön gräsklipparbensin. Vanlig bensin innehåller tillsatser, som förorenar köket (bly, smörjmedel etc.) ju bättre bensinen är lämpad för motorer desto sämre är den för brännaren.

Gaskök
Gas är effektivt, mycket rent och lätt att använda- ingen pump, ingen förvärmning och ingen lukt. Funktionen blir tydligt sämre vid kalla temperaturer och högre höjder- Butan är den gasvariant som är sämst i kyla och på hög höjd men är å andra sidan den variant som kräver minst tryck för att inta flytande form, därför funkar den att ha i de små gasbehållarna. Propan är på många sätt bättre för användning vid lägre temperaturer och högre altituder men kräver helt annat förvaringstryck för att ”hålla sig flytande”. Därför kan man bara blanda i en del, ofta runt 25%, propan för att få en mer ”tålig” gasblandning. En nackdel med gasen är de små och lite trista engångsbehållarna.

Fotogenkök
Med undantaget att det är mer svårantändligt och smutsigare är fotogen mycket likt bensin. Det är även på vintern och på höga höjder en bra energileverantör men måste före bruk, som bensinen, sättas under tryck och värmas upp (lukt, sot). Även här krävs en del övning.

Diesel

är nästan att betrakta som ett nödbränsle, i synnerhet om man råkar ut för / använder / är hänvisad till lågkvalitetsdiesel. Likt fotogen i övrigt men kräver ändå mer underhåll för att att köket ska funka. Diesel finns dock att få tag på, nästan, överallt men i väldigt varierande kvaliteér.

Spritkök
Lätta och relativt rena att hantera, pålitlig och robust funktion utan tryck resp. munstycke. Genom deras ofta funktionella vindskydd är dessa kök utomordentliga vid dåligt väder. Vid temperaturer under fryspunkten måste spriten värmas upp och är, precis som i tunn luft, mindre funktionsduglig. Tunnas spriten ut med max 10 % vatten, sotas inte kärlen ned så mycket, å andra sidan minskar man då spritkökets, redan innan, rätt så låga effekt. det vanligaste spritköket är Trangia, som nog alla frilufsare har använt eller känner till på ena eller andra sättet.

Flerbränslekök
Finns både flytbränslekök som klarar bensin, fotogen, diesel m.fl. energitäta flytbränslen (ej t-sprit o.d.) och då klarar man sig oftast utan munstycksbyte mellan de olika bränslena. Bensin, och främst då riktigt ren bensin, funkar dock bäst. Sen finns det s.k. multifuelkök där man även kan elda med gas, här krävs det dock munstycksbyte för att klara alla olika bränslemöjligheter. Idealiskt för världsresenärer med flera. Lite småpyssel med att byta munstycke kan antingen upplevas lite krångligt eller som ett perfekt kvällspyssel ;-)

Värmeväxlarkök
De senaste åren har det kommit kök eller rättare sagt kastruller med inbyggd värmeväxlare, vilket innebär att under kastrullen sitter en (enkelt uttryckt) en veckad plåt som gör att värmen fördelas bättre och gör att köket drar mindre bränsle. Först ut med dett var Jetboil för några år sedan. Nu har fler och fler sådan kök, bland annat Primus ETA-serie och MSR har sitt Reactor.

Förutom olika bränslen finns det lite olika typer av kök:

Toppmonterade kök
Detta är endast gaskök. Köket eller rättare sagt brännaren skruvas direkt på gasbehållaren. Det ger de allra lättaste brännarna. Hela ”köket” blir ganska högt och instabilt men fungerar bra. Extra stödben till gasbehållaren kan vara bra liksom att leta upp ordentlig lä.

Toppmonterade gaskök fråm MSR och Optimus

Markstående kök
Det här är det vanligaste typen av kök om man kollar internationellt. Finns både gas, bensin, multifuel. Brännaren har ben och ställs direkt på marken. Runtom har man ett löst vindskydd i form av folie eller plåt. Enkelt och flexibelt.

Markstående med inbyggt vindskydd
I Sverige är denna variant väldigt vanlig i och med att Trangia kör så här. Enkelt, stabilt och skyddat. Nackdelen kan vara tyngden och det blir lite mindre flexibelt.

Outnorth’s friluftskök hittar du här.

Komplett Trangia med spritbrännare